I går var den här, dagen jag både bävat inför och längtat efter så länge, dagen för min agility debut. Kl 12.20 hämtade jag upp Carina med Selma och Annso med Speedy, sen väntade två timmar i bilen tills vi var framme i Linköping. Eva-Britt mötte vi upp på plats.

Small startade först och large sist, så jag hade gått om tid att titta på Carina och Eva-Britt innan det var dags för mig att värma upp.

Jag hade inte varit nervös innan, men nu började nerverna göra sig påminda.

Jag hade startnummer 3 i agilityloppet och nr 1 var struken, så det var i stort sett våran tur direkt efter banvandringen.

Nova var oväntat lugn, jag hade väntat mig att hon skulle vara stressad av trängseln i ridhuset. Jag tror att träningen i kungsörshallen har gjort underverk med hennes stresstålighet.

Men nu var det alltså våran tur, det gick inte särskilt fort men jag kände att Nova var väldigt uppmärksam och jag hade henne med mig. När hon skulle upp på balansbommen trodde hon det var gungan, och tog det väääldigt lugnt. Sen gjorde jag en miss och fick en vägran (synd) Men vi hamnade på 13:de plats och fick en rosett. Det var 76 hundar anmälda i large, men med ganska många strukna tror jag det landade på ca 50 starter. Jag var väldigt nöjd med min debut, men hade jag inte klantat mig och fått en vägran, hade jag hamnat på plats sex och fått en pinne. Men som Annso sa; om inte om hade varit, hade jag varit kung   

I hopploppet hade jag startnummer 13 och jag kände direkt att nu var Nova mycket mer taggad. I slalom missade Nova en port, och när jag tog tillbaka henne för att starta om ramlade en pinne i slalomet!!! Ibland har mad tur, för det innebar att vi fick göra ett omlopp pga tekniskt fel. Nästa försök gick mycket bättre (Nära en tjuvstart bara) vi gick i mål felfritt och landade på en fjärdeplats. Både rosett och pinne i hopploppet alltså!

Här kommer filmer på båda loppen.

I morse hade Hugo ont i halsen igen, så jag fick vara hemma från mötet på jobbet. Det var nog lika bra det, för på morgon promenaden började jag känna mig så konstigt trött och svettig. Och mycket riktigt, när jag kom hem konstaterade jag att febern kommit tillbaka, 38,4 stannade termometern på. Femte dagen med feber och jag börjar känna mig mer än lovligt less på den här skiten. Jag orkar inte göra någonting och inte blir det bättre av den ständigt återkommande huvudvärken. Sådär, så fick jag gnälla av mig lite. 

Tiger har varit nyfiken på världen utanför dörren ett tag nu, och i dag fick han för första gången komma med ut en liten stund. Några bilder blev naturligtvis tagna under det stora ögonblicket.

Föresten, Håkan kommer hem i kväll! JIPPI!!!   

  Vaknade i morse med feber för fjärde dagen i rad, och tänkte; nu får det fanemej vara nog! Hade ju faktiskt bokat in en träningsdate med bästaste Agneta och Helene på morgonen. Nej, jag vägrar helt enkelt vara sjuk i dag oxå, två alvedon och kaffe gör nog susen. Och tametusan om det inte gjorde det oxå, en halvtimme senare kände jag mig mycket piggare.    Någon som oxå var pigg och på alerten i dag var Albin, jag har aldrig sett honom så glad över att få åka till skolan.   Hmm, han kanske skulle vara sjuk lite oftare?

När båda barnen var iväg som de skulle, tog jag hundarna och åkte till EHDK för ett träningspass. Blev lite besviken när jag fick se hur mycket snö det var kvar på planerna, jag trodde verkligen att det skulle gått att träna ordentligt efter de senaste dagarnas sol.   

På parkeringen var det isgata, så där vågade man inte vara. Vi fick nöja oss med några rutskick och lite fjärrdirigering i djupsnö.

I dag tänkte jag testa Nelly lite, och bad Agneta stå bakom mig och kasta in en boll i rutan när Nelly tittade mot den. (Hon har tidigare bara sprungit till en leksak som jag har lagt i rutan) Men när jag släppte lillskruttan sprang hon raka vägen in i rutan! Utan leksak i den!!!   Helt otroligt! Jag trodde inte hon hade en aning om att hon har sprungit till en ruta förut. I bland blir man glatt överraskad.

Vi avslutade med att göra en sökruta i skogen intill klubbstugan. Jag valde att lägga ut två föremål till Nova (hon har tidigare bara hämtat ett i taget) Hon springer snabbt ut långt och är väldigt noga i sitt sökarbete, hittade snabbt första föremålet och kom in med. Sen hade hon lite svårt att förstå att jag ville att hon skulle ut och leta igen. Hon sprang ut en bit, och stannade och "frågade", när hon inte fick någon hjälp av mig, slog hon på nosen igen och hittade även det andra föremålet. Duktig flicka!   Även Vera och Penny gjorde ett jättebra jobb!

Nelly fick oxå försöka, Agneta la ut en handske ett kort stycke in när Nelly såg på. Sen fick hon springa dit och "hitta" den. Jag tror inte att hon hade en aning om vad hon gjorde, men roligt hade hon! Och handsken kom hon in med. (tillslut  ) Här kommer några kort från dagen, Nova fastnade tyvärr inte på bild i dag.

Vera väntar på att få börja sitt sökarbete

Och här kommer hon!

 Duktiga Penny hittade en handske i skogen :)

Nelly har förstått att något spännande händer här ute

Men, vad är det här? 

Titta matte, vad jag hittade!       

I dag skulle jag ha varit i Örebro och tävlat agility, men nu när barnen änligen har blivit friska är det alltså min tur.   Jag har så djävulskt ont i halsen, hostar så jag får kramp och en temp på runt 39    Ja ni hör ju att jag tycker oerhört mycket synd om mig själv.    Medan jag har legat och svättats   och frysit    om vart annat, har jag via sms fått stående rapporter från mina duktiga klubbkompisar på tävlingen.  De var väldigt nöjda allihopa trots en diskning, en med fem fel och två med tidsfel. Men det är så små marginaler i agility, så jag tycker att de har varit superduktiga!   

Nästa helg är det tävlingar i Linköping som jag sett fram emot, men när jag läste pm:et i dag fick jag en smärre chock!     Det är tydligen en kvällstävling, och den beräknas vara fördig ca 23.15 Efter prisutdelning och allt lär vi inte vara hemma förän på morgonkvisten. Det är ju trots allt några mil att köra. Får nog ta mig en ordentlig funderare på hur jag ska göra.   

Hugo har jag knappt sett röken av i dag. Han hade innebandyträning i morse och hela eftermiddagen har han "jobbat" som sargvakt på A-lags match. Har fått information om att han nu är på ingång. (via mc-donalds)

Albin har gjort något som han aldrig gjort förut. Han gick alldeles själv till kiosken och köpte sig en dricka.   Bra gjort grabben!

Han sa: Jag är en stor pojke nu mamma. Lilla gubben du anar inte hur glad och stolt jag blir    älskade ungar!

Det har inte blivit mycket till hundträning i dag, några halvhjärtade försök till att få Nova att vara stilla med tassarna och lite "ta i" - övningar med Nelly. Annars bara korta kisspromenader och ett stort godissök på tomten, så de skulle få använda sina hjärnor till någonting i dag, stackarna. men vad gör man, jag orkar inte när jag är sjuk.

Nu ska jag försöka hitta något lättlagat i frysen, så jag kan utfodra Albin.

Ni andra får ha en skön lördagskväll. Puss och kram på er!

I dag har Albins feber gått upp till 39 grader igen   Vilket i och för sig passade mig ganska bra, eftersom jag har jobbat i natt. Vi spenderade hela förmiddagen grisandes i soffan   

När jag vaknade till strax efter lunch sken faktiskt solen   Bestämde mig för att servera Nellys lunch som ett stort godissök ute i snön (hon fick dela med Nova i dag) Och kan man tänka sig, helt lämpligt stod stegen kvar mot soligaste husväggen.   Jag tog min kaffekopp och placerade mig på en stegpinne, och bara njöt en liten stund.   Njöt av solen som värmde mina bleka kinder, njöt av koffeinet som piggade upp, och framför allt, njöt av att studera mina underbara hundar som skänker så mycket glädje i livet.   Snacka om livet på en liten pinne!

Det är då jag upptäcker att Nova och Nelly pratar samma språk. Maten är slut och Nelly har gått över till att leta kottar i stället. Rätt som det är tar hon en grankotte i munnen och springer fram och visar Nova, haha kolla vad jag har, du kan inte ta mig (tror jag hon sa   ) tvärvänder och springer snabbt därifrån. Nova är inte sen att fatta vinken, hon tar genast upp jakten på den värdefulla kotten.

Vilken lycka! Nelly kan kott och pinnleken   Nova har annars haft problem med att hitta någon som vill leka den med henne. Hennes Flat kompisar tittar bara snett på henne när hon rusar runt som en galning i skogen med en pinne i munnen.   Enligt deras retriverhjärnor, är det ett mycket viktigt och seriöst arbete att bära en pinne i munnen. Det ska göras med yttersta finess, och är ABSOLUT inget man flamsar bort på detta omogna sätt.   

Grannens hund tar gärna upp en pinne, men han blir livrädd stackarn när Nova kommer farandes, och spottar ut den så snabbt han bara kan   

Det är nog bara mammas hund Tyra som Nova kunnat leka kott och pinnleken med tidigare. Vilken tur att "lillasyster" Nelly har samma känsla för humor.

I kväll var det meningen att jag skulle träna agility i Kungsör tillsammans med mina "agilitykompisar" Men jag blir hemma med min lilla stora sjukling i stället.  Jag ska försöka smita in till stan och köpa mat till Nova lite senare, hennes fodertunna börjar eka lite oroväckande. Det är "vip kväll" på djuraffären i kväll, med 200 kr rabatt på hundmaten, så jag tänkte passa på.

Får utnyttja världens bästa mamma igen   Tack snälla för all hjälp!

Sköt om er allesammans, nu ska jag hämta Hugo.

Puss och kram!

Är nu inne på tolfte dagen med sjuka barn.    Stackars Albin har så tråkigt att han till och med längtar till skolan  Det är nog första gången i världshistorien. Albin är annars av den uppfattningen att skola är tortyr och att barn borde få ha roligt!

I dag har febern gått upp igen, och hostan är värre   Stackarn, han är riktigt risig nu.

Själv håller jag oxå på att klättra på väggarna, VILL UUUT! Hade i dag bokat hundarènan i Kungsör ett par timmar. Jag trodde in i det sista att jag inte skulle komma iväg, men min snälla mamma ringde och sa att hon skulle komma hem tidigare så att jag skulle kunna åka och träna.   Tack snälla mamma! Vad gjorde jag utan dig?

Jag mötte upp Helene och Agneta i arènan en halvtimme försent, men vad säger man? Fint folk kommer väl alltid för sent   

Med Nova tränade jag fritt följ i språng med massor av vändningar. Hon blev ordentligt störd av Nelly som satt och "grät" efter sin matte, (nästa gång måste jag komma ihåg att ta med buren) men efter en tillsägelse skärpte hon sig och hängde med riktigt bra i vändningarna, trots Nellygnäll.

Tränade även hopp med metallapportering, jag var beredd att korrigera lek vid upptaget, men döm om min förvåning, när hon tog den jättefint varje gång!

Tränade även dirigeringsapportering, och även där hade hon fina upptag och i stort sett inget tugg!!!   Det verkar minsann som om övning ger färdighet, duktig flicka! I dag gjorde du matte riktigt glad   

Med Nelly tränade jag på att hålla kontakten med mig i utgångspossition, trots störning av andra hundar. Hon var oxå jätteduktig i dag, lilla gumman   Vi tränade även linförighet korta korta sträckor, och självklart springa till leksak i rutan, det är jättekul tycker Nelly.

Dagens lärdom är att träning ger färdighet, och att ta med buren till Nelly nästa gång.

Nu ska jag kramas lite med stackars sjuka Albin innan det är dags att åka till jobbet.

Ha det bra alla där ute!

Nova väntar på sin tur

Agneta och Vera

Nelly med världens längsta tunga

Vem hinner först? Helene eller Penny

Nelly, Nova och Penny

Helene komenderar Agneta           

Urk, vaknade i dag med huvudvärk   Då varken kaffe eller tabletter hjälper, väljer jag att ignorera värken. Jag ignorerar även det faktum att jag börjar känna mig lite febrig   Sneglar lite på febertermometern, men nej nej nej! För det man inte vet, det lider man inte av... har jag hört.

Jag tycker det räcker med att Håkan har varit magsjuk, Hugo har haft hög feber och hosta nästan hela sportlovet och Albin som nu har åkt på samma skit som Hugo.  

Han är dock oförskämt pigg och vid ganska gott mod. Host host host RAAAP, host host host RAAAP... hörs det från vardagsrummet. MAMMAAA, jag rapar varje gång jag haft en hostatack, hahaha   Ganska coolt mitt i eländet.

På lördag är det meningen att jag ska tävla agility i örebro, men om Albin tänker vara sjuk lika länge som lillebror var, är det bara att ställa in den tävlingen. Lite surt men barnen går alltid i första hand. Eftersom både Håkan och mamma jobbar, skulle min pappa vara barnvakt. Men jag tycker inte att det känns schyst att lämna Albin när han är dålig. Det kan vara bökigt nog ändå att vara barnvakt åt mina raringar.

Med gårdagens träning i plågsamt färskt minne, satte jag i dag igång med nötandet av "helvetesfjärren" som jag nu har döpt om det till.

ligg, stå, tramp tramp tramp, ligg, stå, tramp tramp tramp, ligg, stå, tramp tramp tramp, ligg, stå stå STÅÅÅ för i h-vete, STIIILLAAA!!!   (det sista tänkte jag bara  ) Nova å sin sida tittar på mig och tänker: MEN, vad vill du då människa??? Jag STÅÅÅR ju!!! (tramp tramp tramp)   Jag kände att jag började tappa tålamodet och la ner träningen för i dag. Känner på mig att i morgon blir en dag utan huvudvärk=PERFEKT för hundträning! Nu slänger jag mig i soffan hos Albin i stället.

Ha de bra alla där ute!

 Jag har ju hela vintern haft problem med att hitta en tillräckligt stor träningsplan på nära håll. Jag har aldrig hävdat att min hjärna arbetar särskilt snabbt,  men att det skulle ta ända till slutet av februari innan jag kom på att jag kan träna på skolgården, är ju nästan löjligt. Men i går blixtrade det tydligen till en stund i min skalle   Jag tränade fritt följ, konskick och rutan med Nova. Det gick riktigt bra. I fria följet kommer hon lite långt ut i språng marsh och nästan på gränsen till plogning, särskilt i vändningarna. Det får jag jobba med lite extra.

Med Nelly tränade jag på att leka intensivt med mig trots störningar, så som hundar och ungar. Hon är duktig på att leka och älskar att kampa, så det klarade hon riktigt bra.     Tränade även lite utgångspossitioner och fritt följ, men det orkade hon bara korta korta pass åt gången. Jag avslutade med att hon fick springa till en leksak i rutan några gånger, det tycker hon är superkul   

I går kväll var det dags för den tredje och sista delen av inspirationsseminarierna i Kungsörs hundarèna. Den här gången handlade det om kedjor och tävlingsträning. De tre timmarna försvann fort, vi fick göra lite grupparbeten och problemlösningar. Ett mycket intressant seminarium, som i alla fall fick mig att fundera lite.

I dag har jag varit hos Lena och tränat ihop med Agneta, Helene och Håkan. (Inte min man Håkan) Ett riktigt bra träningspass, jag har fått massa nya idèer och måste verkligen ransaka mig själv. Måste bli mycket mer nogrann med vilka kriterier jag vill ha och se till att jag aldrig släpper igenom de felbetèenden jag vill ha bort. (Men jag kan inte låta bli att tycka att Nova är ganska gullig när hon gång på gång slänger sig ner och rullar runt, för att hon inte för sitt liv kan förstå hur hon ska få oss nöjda med fjärrdirigeringen  )

När man är lagom slut efter några timmars hård men härlig träning, krävs det inte mycket för att man ska brista ut i skratt. När en träningskompis plötsligt slänger ur sig frågan: Hur går det med griskalvarna? och vi kommer på att det är ju lammen hon menar, ja, då går det liksom inte att hålla sig   

Även Nelly hade roligt, hon fick busa med Lenas valp Hoy. Han är ca 8 veckor yngre än Nelly, så hon fick känna sig riktigt stor för en gångs skull.                     

Helene och Penny

Penny på språng i inkallning

Agneta och Vera

Full fart Vera!

Penny och Vera snodde åt sig en liten busstund.

  Nelly och Hoy busar   Och lite till...      

och lite till...

Nelly har tagit Hoys ben...

...då passar Hoy på att undersöka henne ordentligt.

Kom igen då tjejen!

Helene, Håkan, Lena och Agneta skrattar gott åt Helenes "griskalvar"